Sök:


NÄTVERKSMÖTEN FÖR SMITTSKYDD



20100122 - Minnesanteckningar


20091009 - Minnesanteckningar


20090508 - Minnesanteckningar

*Vetskap om Hepatit C status och dess konsekvenser för hälsan är inte nog för att ändra injektionsvanor

20090116 - Minnesanteckningar

*Smittskyddsläget bland Stockholms narkomaner
*Samverkan och kunskap om smittskydd

20081022 - Minnesanteckningar

*Vancomycin Resistenta Enterokocker (VRE)
*Sticksäkerhet

20080611 - Minnesanteckningar


20080409 - Minnesanteckningar

*Sammanfattning tuberkulos
*Kort om mottagning 2 Karolinska Huddinge

------------------------------------------------------------------------------

Om smittskydd


Smittskydd och prevention av smittsamma infektionssjukdomar för personer med beroende handlar om att definiera risksituationer och att provtagning görs för HIV, HCV, HBV (vaccination) och MRSA. Det kan bli aktuellt med utbrott av difteri, hepatit A och TBC. För mer information gå in på smittskyddsenhetens hemsida.

Personer med beroende av alkohol och narkotika utsätter sig för risken att förvärva smittsamma infektionssjukdomar. De vanligaste idag är hepatit, hiv och MRSA. Hepatit B virus, sprids via blod/injektionsutrustning (sprutor, kanyler, filter skedar mm.)och sexuellt umgänge. I Stockholmsregionen finns det tusentals fall rapporterade. Hepatit C virus sprids främst via blod/injektionsutrustning och det finns även tusentals fall rapporterade i regionen. Hepatit A virus har främst en feko-oral smittspridning och förekommer med viss regelbundenhet i gruppen narkotikaberoende personer. Hiv, sprids främst via blod/injektionsutrustning och sexuellt umgänge. I regionen finns det hundratalet rapporterade hivsmittade narkotikaberoende personer. Dessa virus kan även spridas via kroppsvätskor såsom avföring, sperma, mensblod, modersmjölk och saliv. MRSA, kan spridas bla. via sår.

Mål

Minimera spridning av smittsamma infektionssjukdomar hos personer med beroende.

Syfte

Att frågor som rör smittskydd och prevention av smittsamma infektionssjukdomar hålls aktuella inom Beroendecentrum och att det på de olika enheterna finns personer med specialkunskaper som ansvarar för att frågorna hålls aktuella.

Nätverket består av ca. 15 personer som samlas 2ggr/termin eller vid behov.

Anmälda ombud:


Mottagningar södra länet: Teseta Abreham
Mottagningar norra länet: Anne Kilpelänaho
Avd 52/54, S:t Görans sjukhus: Mehri Shafei Khamaneh, David Björk
Metadonverksamheten: Eva Hellsten, Karin Österberg
Sektionen för Läkemedelsberoende: Ingrid Hedin
Sektion för Familjesociala/I66/EWA/Neuropsyk: Ann-Britt Hjelm
Beroendeakut/BAS: Indira Ulcinjak, Louise Forsberg
Hållpunkten: Annika Sundholm
Kungsholmsmottagningent: Dusanka Grönvall, Elisabet Grusell
Krukis: Per Sundqvist
Maria Ungdom: Fatima Taijik
Ledningsgruppen: Claes Richter
Infektionskliniken Karolinska, Huddinge: Christer Lidman, Erika Spångberg, Katarina Rosén.
Länets kommuner: Solveig Sandström Upplands-Väsby, Eva-Lena Nilsson Huddinge, Björn Griep Södertälje, Carina Fenger, Annika Gustafsson Sigtuna
Stockholms stad sammankallande: Kristina Högblom,
Svenska Häktesprogrammet: Lena Holmqvist
Rättpsyköppenvård: Cathrin Widlund



Sammankallande för nätverket är Lillebil Nordén
tel 585 820 93, lillebil.norden@sll.se

--------------------------------------------------------------------------

2010 01 22 - MINNESANTECKNINGAR




1) Lillebil informerade om landstingets nya handlingsprogram för STI/ hivprevention. Programmet i pdf-format finns att ladda ner här.

Stockholms stad har tagit fram ett förslag till handlingsplan för STI/ hivprevention som ännu inte är antagen i Kommunstyrelsen.

2) Informerade om Sprututbytesutredningen som genomförts av en grupp konsulter på uppdrag av SLL och där även KSL och Stockholms stad medverkat. I utredningen föreslås att ett försök med sprututbyte ska inledas i Stockholms län. Det är i dagsläget oklart vad som kommer att hända med förslaget.

3) Informerade om den pågående statliga missbruksutredningen som ska vara klar i november. En diskussionspromemoria ”Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården” har publicerats, kommer att remissbehandlas och ska fungera som underlag för det fortsatta arbetet. Promemorian finns att läsa och ladda ner från www.missbruksutredningen.se

4) Diskuterade svårigheterna med att få vaccinationerna mot hepatit B att fungera, trots att det finns beslut i BCS om att alla ska erbjudas vaccination. Ungdomar och unga vuxna upp till 25 år kan hänvisas till Maria Ungdom. Patienter kan även hänvisas till infektionskliniken IMB. Hållpunkt och Maria BC vaccinerar också, m.fl.

5) Riskanalys och smittskyddsinformationen kring riskbeteende behöver utvecklas.

6) Informationsmaterial om MRSA, Hepatit C, Tuberkulos, ESBL m.m. finns att ladda ner från www.smittskyddstockholm.se Information finns också här på kimb under vårdprogram,diagnoser hos beroendepatienter och under handlingsprogram. Kunskapen om smittskydd är inte stor inom socialtjänsten och det är viktigt att veta vart man kan hänvisa personer.

7) Enligt pressen har hepatit A ökat. I missbruksgruppen syns ingen ökning och inte i Stockholms län.

8) Uppgifter finns från Skottland och Tyskland om att Antrax (mjältbrandsbakterie) spritts i heroin. Ett flertal dödsfall har inträffat.

9) Hemlöshetskliniken på Södermalm beräknas starta den 1 oktober, En upphandling pågår f.n. inom landstinget. Till kliniken kommer Enheten för hemlösa och Uppsökarenheten (Sthlms stad), Hållpunkt, Fotvård, Tandläkarmottagning, St. Göransteamet att lokaliseras.

10) Avd 52 och 54 vid St Görans sjukhus har slagits samman till avd. 52/54


/Kicki Högblom


--------------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------------

2009 10 09 - MINNESANTECKNINGAR




1

Olle Waller höll ett föredrag om sexualitet och sexualsyn. Han tog upp frågan om sexualsyn utifrån samhälls-, grupp- och individnivå, hur vi ser på sexuella handlingar och sexualitetens syfte och innehåll.

2

Erika Spångberg informerade om epidemiologi. I Stockholms län diagnostiserades under 2008 19 nya HIV- fall. Bland missbrukare. 2007 diagnostiserades 45 fall och 2006 25 fall. Detta innebär att epidemien förefaller ha avstannat. 2006 hittade man en ny stam från öst och under 2007 gjordes många HIV-tester (BAS-studien, Häktesprojektet, Convictus). Även fortsättningsvis görs tester. Många av de nyupptäckta är bostadslösa, män och i 40-årsåldern.

Hepatit C går sakta nedåt. 2008 upptäcktes 711 nya fall varav 212 p.g.a. injektionsmissbruk, 200 sexuellt smittade, 60 fått blodprodukter och några p.g.a. stickskador.Akut hepatit B upptäcktes hos c:a 10 personer med injektionsmissbruk. Det är viktigt att vaccinera!

Smittspridningen av klamydia är jättestor, framförallt i ungdomsgruppen. Det saknas kunskap om hur det ser ut bland missbrukare. Gonorré och syfilis ökar i msm-gruppen.

3

Affischer om vikten av att testa och vaccinera sig efterfrågades. Smittskyddet har tagit fram sådana. Maila Katarina Rosén så skickar hon affischer.

4

Svininfluensan har inte fått den spridning som man trott. Vaccinationer påbörjas v.42. Sjukvårdspersonal och personal på de lokala beroendemottagningarna kommer att vaccineras först liksom riskgrupper, t.ex. gravida och HIV-positiva.

5

Vi delade in oss i tre grupper och diskuterade hur vi kan arbeta med sexuell hälsa i missbruksgruppen. Några punkter som diskuterades var:

• Dela ut kondomer. Kan rekvireras gratis från LAFA
• I samband med ASI-intervju framkommer att de flesta har HIV-testat sig idag. I samband med
ASI-återkoppling kan man prata vidare utifrån: Utsätter du dig för smittorisk? Kan också göras i samband med anamnes.
• Många missbrukare och f.d. missbrukare har problem med ”drogfritt sex”. Återfall i t.ex. CS-missbruk är vanligt p.g.a. detta.
• Många läkemedel påverkar potensen/ sexuella lusten. T.ex. antidepressiva. metadon.
• Tar man upp frågan om sexuell hälsa på metadonmottagningen? Gör man det med både manliga och kvinnliga patienter?
• Det krävs trygghet hos behandlaren för att kunna ta upp frågor om sex med sina patienter/ klienter
• Det finns en rad ställen dit patienter/ klienter kan vända sig: Spiralenheten, Prostitutionsenheten, Tjej- och killmottagningen på Maria Ungdom, RFSU, Sesam.


/Kicki Högblom

--------------------------------------------------------------------------




2009 05 08 - MINNESANTECKNINGAR



Från mötet den 8 maj 2009 i Nätverket för smittskydd och hygienfrågor inom BCS och Infektionskliniken, Stockholm stads hiv nätverk, deltagare från länets övriga kommuner, RPKÖV, SHP och MBAB.

1. Lillebil informerade om att det finns planer på att anordna en konferens om drogrelaterade infektioner i höst. De som är intresserade av att delta i planeringen av konferensen kan anmäla sitt intresse till Lillebil.

2. Christer Lidman, infektionskliniken Huddinge, informerade om hepatit C, sjukdomsförlopp m.m. (samt om hepatit B). Hänvisar till bilagda Ppt-bilder.

3. Maj Lis Beck Rydén från konsultmottagningen I 66 informerade om vad som händer under hepatit C-behandling. Hänvisar till bilagda Ppt-bilder.

4. Lillebil Nordén informerade om studien ”Vetskap om hepatit C- status och dess konsekvenser för hälsan är inte nog för att ändra injektionsvanor”. Studien har genomförts tillsammans med Martin och Christer och ingår i hennes kommande avhandling. Se Bilaga.

5. Katarina Rosén från IMB- mottagningen informerade om hepatit-C behandling i praktiken. Patienterna kommer till mottagningen på remiss t.ex. från beroendemottagningen. Vid ett första ssk-besök tar man prover och försöker ta reda på när patienten smittades. Återbesök efter 4 veckor då patienten får information om interferonbehandlingen. För att kunna starta behandlingen krävs stabil drogfrihet. Vid en behandlingskonferens då patienten medverkar görs en vårdplan. Inför behandlingsstart får patienten ingående information om behandlingen. Vid detta möte är det lämpligt att patienten har någon person med sig eftersom informationen är omfattande och kan vara svår att ta till sig. Patienten får med sig tabletter och sprutor som ska tas 1 g/vecka. Till att börja med besöker patienten mottagningen 1 g/v, därefter 1 g/månad. Vid dessa besök går man igenom biverkningar, frågor om medicinering, blodprover etc. Behandlingen är tuff., influensaliknande symtom, trötthet, blodbrist, nedsatt aptit, viktnedgång, nedstämdhet, depression förekommer. Mottagningen kan avvisa vissa patienter med svåra psykiska problem eller allvarligt fysiskt sjuka.

Diskuterade användningen av sprutor eller pennor för medicinering och vissa ifrågasatte om inte användningen av sprutor, som patienten förvarar hemma, kan fungera som ”trigger” för vissa som tidigare injicerat droger.

6. Annika Lidfeldt, kurator på Huddinge infektion informerade om kontaktspårning av HIV. Kontaktspårningen innebär myndighetsutövning och startar vid diagnostillfället, kuratorn träffar patienten samma dag. Kontaktspårning tar tid, det handlar om att bygga upp förtroende och ha respekt för patientens integritet. En tillåtande atmosfär är viktig. Det gäller att ta reda på vad patienten vet om HIV, kunskapen om hur det smittar, bedöma risksituationer och att hjälpa patienten att minnas. Det kan vara ett deckarjobb att hitta personer som kan vara smittade. Kuratorn skickar brev, det första neutralt där personen ombeds att ringa upp. Ett andra brev skickas som rek. Vid telefonkontakt presenterar kuratorn sig och ber personen ringa upp. Vid testning gäller sekretess åt båda håll – ingen av de involverade får veta om den andres HIV-status. Om patienten vill informera om sin HIV- infektion personligen kan kuratorn medverka vid samtalet.

Samarbetet mellan läkare, ssk och kurator är viktigt, liksom samarbete med nätverk och övriga myndigheter. Hos missbrukarna finns ofta många komplikationer i form av psykisk ohälsa, hemlöshet m.m. många missbrukare har ändrat sin livsstil efter att de fått diagnosen.

Kuratorn har sekretess gentemot alla. Hennes erfarenhet är att de flesta hon träffat är ärliga och hjälper till för att kunna kontaktspåra.

7. Deltagarna delades in i två grupper för att diskutera: ” Vad kan du och din enhet göra för att förhindra spridning av hepatit C?”
Grupp 1. Diskuterade vikten av information om smittspridning och riskbeteende till patienter och klienter. Gruppen föreslog att det ska tas fram en folder, liknande den som brukarföreningen gett ut men mer kortfattad, som informerar om hur man ska bete sig för att undvika smitta. Föreslogs också att patienter ska få tillgång till läsglasögon så att de ska kunna tillgodogöra sig informationen.

Grupp 2: Familjesociala enheten har sökt och fått HIV-medel för att testa pappor för hepatit B, C och HIV, informera och vaccinera. Det har visat sig att många redan är testade. Avd 52 erbjuder alla hepatit- och HIV-testning, men inte vaccination.

Ett problem som diskuterades är att man inte vet vilka som har en utläkt hepatit C. För detta krävs ett nytt prov. För öppenvården är det viktigt att kunna berätta för patienten att den har en utläkt hepatit C och informera om vad som kan göras för att förhindra ny smitta. ”Vården utgår från att alla har hepatit C”. Öppenvården vaccinerar mot hepatit B, men det prioriteras inte. Metadonmottagningen genomför tester, men vaccinerar ännu inte.

Socialtjänstens kan arbeta förebyggande, informera och samarbeta med beroendevården, främst de samlokaliserade öppna mottagningarna. Att arbeta uppsökande gentemot hemlösa kan vara svårt. Många är svåra att nå.

Man kan uppmuntra till kontakt med infektionskliniken, men de tar inte alla dessa patienter. En resursfråga. Beroendemottagningen kan skriva remiss till IMB-mottagningen. Om man behandlar nysmittade inom 2 år efter smittotillfället är resultatet bättre.


8. Sussi Wallin berättade om det ursprungliga socialmedicinska häktesprojektet och om det nya Svenska Häktesprojektet. Två nya ssk som ska arbeta i projektet introducerades: Lena Holmqvist och Lotta Olsson. Statistikuppgifter för 2008 bilägges.



/Christina Högblom







Power Point -



presentationer från




föreläsningar:


powerpointpresentation om hepatit B


powerpointpresentation om hepatit C och I66



--------------------------------------------------------------------------




20090508 - Vetskap om Hepatit C status och dess konsekvenser för hälsan är inte nog



för att ändra injektionsvanor



Syftet med studien: Att undersöka om riskbeteendet påverkades av vetskapen om hepatit C status och/eller uppfattningen av dess hälsokonsekvenser.

Risk kan ses som ett koncept som människan förvärvat för att kunna förhålla sig till faror och osäkerhet i livet (Slovic, Weber 2002).

Vad påverkar riskuppfattning och risktagande? Känd – okänt hot, Potentiellt hot, dödligt- mindre farligt, Omedelbar - förskjuten risk, Frivillighet Riskfrekvens; daglig-sällan (Marsch 2007, Sjöberg 2004).

Åtgärd: Sätta igång en process för att ändra riskfyllda injektionsvanor
Skillnader mellan de som är verifierad HCV positiva och negativa. De negativa var yngre och delade framförallt övrig injektionsutrustning i mindre utsträckning.

HCV +n= 165 HCV- n=45
Ålder m 30.6 25.3
Delat spruta 74 % 60 %
Delat övr 76 % 38 %


Konklusion: För att förändra ett riskbeteende krävs mer än vetskap om risker och konsekvenser. Professionella/vården måste bla. erbjuda MI-strukturerade samtal för att sätta igång en process att förändra riskfyllt injektionsbeteende


Guidelines for DRID www.emcdda.europa.eu

Lillebil Nordén 2009 05 08

--------------------------------------------------------------------------




2009 01 16 - MINNESANTECKNINGAR


1. Erika Spångberg, hiv mott, rapporterar om dagens smittskyddsläge bland personer som har missbruk/beroende. Se bilaga

2. Christer Svarts från Mottagning för HBT (homo-,bi- och transsexuella) personer med beroende, BCS berättade om sin ganska nystartade verksamhet. Mer info kan fås på tel.nr 655 67 29, öppettider är måndagar kl 16.30-19.30.

3. Gun Malmlöf och Ronnie Ask från Venhälsan, SöS, berättade om sin verksamhet. De har provtagning för hiv, hepatit, gonorré, klamydia och syfilis. De har ca 922 patienter varav 22 är smittade via injektioner. 36 % kommer från smittspårning. De har även snabbtestning av hiv vilket innebär svar inom 20 min.

4. Diskussion i smågrupper. Några kommentarer; kom ihåg att ta upp smittskyddsfrågor på tex. APT och att ta med frågorna ”hem”. Hur går det med stadens handlingsprogram för hiv/hepatit?

5. Ann-Britt Hjelm berättade om verksamheten på Familjesociala mottagningen, I66. Vid graviditetsönskan kan den hiv-infekterade kvinnan självinseminera om mannen är negativ för att undvika att utsätta mannen för smittrisk. Vid det omvända förhållandet kan mannen ansöka om spermatvätt på IVF-klinik för att inte utsätta den hiv-negativa kvinnan för smittorisk. Risken för mor-barn transmission är mindre än 0,5%. Sedan 1999 har inget barn smittats av sin mamma under graviditet eller förlossning när diagnosen varit känd och kvinnan behandlats med antivirala läkemedel, förlösts med kejsarsnitt och inte ammat. Det är viktigt att känna till diagnosen, alla gravida kvinnor erbjuds hiv-test.

6. Katarina Rosén avd I54/IMB berättade om det reviderade handlingsprogrammet för TBC. Misstänkt TBC remitteras till Infektionskliniken för vård på enkelrum. Läs mer på www.kimb.se under fliken handlingsprogram.

På sid 35-37 står det om smittskydd i KSL:s ”Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende”. Även den kan du läsa på www.kimb.se under ”handlingsprogram”.

Lillebil Nordén sammanfattade anteckningarna.
--------------------------------------------------------------------------





20090116 - Smittskyddsläget bland Stockholms narkomaner




TBC


Ca 500 fall per år i hela Sverige
Ca 200 fall per år i Stockholm
Liten ökning sedan tidigare år. Ökningen gäller män i 20-40 årsåldern, födda utomlands och sannolikt smittade innan ankomst till Sverige.

Bland de personer som bedömdes vara smittade i Sverige (ca 20 per halvår) var en grupp äldre 48-77 år födda i Sverige och en grupp(nästan lika stor) yngre födda utomlands.
Missbrukare några få per år, 2-3 st med missbruk. 1 st iv, alkohol.
Ca 4 st coinfekterda missbruk. 2 st smittade av an inneliggande.
Får ej uppgifter när man söker. Klinanmälan står ej missbruk.

Medvetenheten om tuberkulos ökat bland sjukvårdspersonal. Men symtomen ibland ospecifika vilket leder till sen diagnos. Ökad uppmärksamhet i primärvården och hos missbrukspt med HIV.
( 3 st med coinf förra året )

Öppen tbc har troligtvis aldrig funnits på härbärgen. Rykte att det finns ryssar men ej någon som rapporterarts till SMI. Dock en Rumän. Se rapport från Grimman.

HIV och TBC ?


Ca 10 per år följs på hivmott. Majoriteten har invandrarbakgrund.

HIV


172 rapporterade personer med hiv i Stockholm 2008 tom sept

(Totalt 242 st år 2007)

IV 16 st i Stockholm 2008 tom sept (alla går på Huddinge)
Samma tidpunkt år 2007 så ca 30 anmälda.

Alltså har epidemin avstannat. Genomsnitt de senaste 5 åren så har det legat på 14 st.

Även i MSM gruppen, dock ej lika stor nedgång.
Inhemska smittan åter nere.


Hepatiter


Siffror snarlika jämfört med de senaste åren.


HBV


311 st kroniska 41 st akuta år 2007. Siffror väldigt snarlika för 2008.
Akut hbv ca 20 st sexuell smitta, ca 10 st injektionsmitta. Kvinnor ökar. Iv gruppen går ned.

Många anmälda där uppgifter saknas !
Antal insjuknade per åldersgrupp. Yngre än hiv patienter.


HCV


592 st. år 2007. Alla smittvägar inräknade.Snarlikt 2008. Iv gruppen minskar ca 200 rapporterade.
Många anmälda där uppgifter saknas!!!
Obs vårdrelaterat ökar. Rapportering där ökar.
I alla åldersgrupper finns hcv.


MRSA


Antalet nyupptäckta MRSA bärande patienter reducerats första halvåret 2008 med 20 % jämfört med samma period 2007. ( 148 st istället för 185 st)
Minskat inom sluten somatisk vård. Ett intensivt arbete med att smittspåra, utveckla hygienrutiner etc.


De flesta nyupptäckta patienter har blivit smittade i utlandet, 47 %
Sammafattningsvis kan sägas att antalet MRSA infekterade personer fortsätter att minska. Endast ett fåtal fall smittas inom sluten och äldrevård.

Trodde att det var många fler missbrukare i början. Ca 30 st nu. Många av dessa har sår. Mrsa inte gjort att det blivit sår, de lättast att smitta.
Viss typ av stam. ”Missbruksvarianten ”. Snäll stam som förekommer i samhället härbärgen, berondevården, hållpunkten.
Uppsökare/poliser aldrig ta i sår med händer. Handskar.
Ej ha sår själv på handen.
Sticker sig får ej mrsa. Blod ej smittsammt. Aldrig hänt att man smittats av mrsa vid dessa tillfällen.

Erika, ssk I 56.

--------------------------------------------------------------------------





20090116 - Samverkan och kunskap om smittskydd


Det finns ett stort behov av motivationsarbete liksom information och rådgivning
när det gäller smittspridning av infektionssjukdomar hos personer som
injicerar narkotika. Det är angeläget att utveckla ett nära samarbete mellan
beroendevård och infektionssjukvård, socialtjänst och kriminalvård för att
skapa fungerande rutiner kring hur smittspridning kan förhindras.

Information och rådgivning om smittspridning av infektionssjukdomar är viktiga
inslag i preventions- och behandlingsarbetet för såväl ungdomar i riskzonen som för
dem med etablerat missbruk. Landstingets smittskyddsläkare har ansvar för att
planera, leda och organisera smittskyddsarbetet i länet. Det är viktigt att all personal
inom socialtjänst, beroendevård, ungdomsmottagningar, övrig sjukvård och kriminalvård
som arbetar med ungdomar och vuxna med missbruk/beroende har goda kunskaper
om infektionssjukdomar för att kunna informera om riskerna för smittspridning
och sjukdom. Det är också viktigt att personal inom berörda verksamheter genom
egenskydd och goda hygienrutiner aktivt verkar för minskad smittspridning.
Substitutionsbehandling vid heroinberoende och farmakologisk behandling vid
amfetaminberoende kan minska smittspridningen. Denna behandling sker alltid i
samarbete mellan socialtjänst och beroendevård.

Hiv och aids


Hiv-infektion förekommer bland personer som injicerar narkotika. I Stockholm har på
senare tid en ökning skett, 44 nya fall rapporterades under år 2007 (21) Smittöverföring
sker såväl vid sprutdelning som vid oskyddad sexuell kontakt. När en person
diagnostiserats för hiv är ett nära samarbete mellan beroendevård, infektionssjukvård,
socialtjänst och kriminalvård, med den enskilde i centrum, väsentligt. Samarbetet ska
syfta till att minska risken för vidare smittspridning samt stödja personen socialt till
exempel när det gäller boendet.

Hepatit B och C


Smittöverföring av HBV (hepatit B virus) sker både via sprutor och oskyddat sexuellt
umgänge. Antalet fall av akut hepatit B bland personer som injicerar narkotika i
Stockholm har minskat under de senaste åren, under år 2006 rapporterades 8 fall
(22). Hepatit B-vaccination är gratis och genomförs på många mottagningar samt
inom beroendevård och kriminalvård. De flesta av dem som injicerar narkotika har en
HCV infektion (hepatit C virus) och trots en viss minskning rapporterades 212 fall
under år 2006 (22). Smittöverföring sker inte enbart vid sprutdelning utan även vid
delning av annan injektionsutrustning (filter, sked, kokare och droglösning). Cirka
hälften smittas under det första året efter injektionsdebut. En satsning på tidig information
och prevention inom denna grupp är viktigt eftersom cirka 20 procent av
personerna med hepatit C efter ett antal år utvecklar skrumplever med ökad risk för
levercancer vilket leder till omfattande vårdbehov.

Frågan om sprututbyte har diskuterats på olika nivåer under en följd av år och utgör
en narkotikapolitisk fråga som numera kan initieras på landstingets nivå i samarbete
med primärkommunerna efter ansökan till och medgivande av socialstyrelsen.

Egenskydd och hygien


All personal, oavsett huvudman, som arbetar med personer med missbruks-/beroendeproblem
måste skydda sig själva från att bli smittade och att inte föra smitta vidare
mellan patienter/klienter. Den vanligaste smittvägen i vård och omsorg är indirekt
kontaktsmitta via personalens händer och kläder. Det gäller därför att tillämpa goda
rutiner i samband med provtagning, behandling, omvårdnad och närkontakt med den
enskilde.
Beroende- och infektionssjukvården har genom ett tydligt regelverk och av tradition
klara rutiner för hur man förhindrar smittspridning och hur man skyddar sig själv mot
smitta. Sjukvårdens kunskap och regelverk bör vara normbildande för hur man skapar
goda rutiner för hygien och smittskydd i gemensamma verksamheter. Även kriminalvården
är en viktig samverkanspart vid smittspårning, information och provtagning.

Kvalitetsindikatorer


  • all personal inom kommunen/stadsdelen och landstinget erbjuds utbildning i
    smittskydd och hygien.
  • rutiner för smittskydd och hygien finns och tillämpas i alla verksamheter som
    vänder sig till personer med missbruks/beroendeproblem.
  • personer med missbruk/beroende får information och rådgivning om riskerna för
    smittspridning.
  • personer med missbruk/beroende erbjuds regelbunden testning av hiv, hepatit B
    och hepatit C.
  • personer med hepatit C och missbruk/beroende erbjuds behandling.
    injektionsmissbrukare och deras partners erbjuds gratis vaccination mot hepatit B
    (och ev. hepatit A).
  • kvinnor erbjuds gynekologisk undersökning samt information om förebyggande
    åtgärder.
  • personer med missbruk/beroende erbjuds provtagning av STI (Sexuellt överförda
    infektioner, klamydia, gonorré).



--------------------------------------------------------------------------




2008 10 22 - MINNESANTECKNINGAR


  1. Sussi Wallin informerade från Häktesprojektet. Läs mer i rapport från första halvåret 2008(pdf 2 225 KB)

  2. Christer Lidman informerade om aktuell forskning om hepatit. PowerPoint-presentation om hepatit och yrkesrelaterad smitta (ppt 28 KB)

  3. Katarina Rosén informerade om VRE.Se bilaga

  4. Erika Spångberg informerade om sticksäkerhet vid blodprovstagning. Se bilaga

  5. Övriga frågor:
    Diskuterade socialtjänsttillhörighet, dvs. att socialtjänsten utgår från vistelsebegreppet (var personen har sin nattvila) och inte mantalsskrivning som landstinget gör. Kommunerna i Stockholms län har tagit fram gemensamma riktlinjer för hur man hanterar socialtjänsttillhörigheten för hemlösa i länet.
    Reklam gjordes för länets nya gemensamma policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende som bl.a. innehåller ett avsnitt om smittskyddsfrågor.
    Förslag på ämnen för nästa möte: Information om familjesociala mottagningen och information om verksamheter hos kommuner och organisationer som vänder sig till HIV-positiva missbrukare.

Vid pennan Kicki Högblom
--------------------------------------------------------------------------




2008 10 22 - Vancomycin Resistenta Enterokocker (VRE)



Enterokocken är en bakterie som normalt finns i tarmfloran. Ofta förekommande vid vårdrelaterade urinvägsinfektioner framförallt hos KAD-bärare. Dem kan finnas i sår utan att ge infektioner. I sällsynta fall kan enterokocker orsaka allvarliga infektioner.

Vancomycin är ett viktigt antibiotika och används vid allvarliga infektion.
VRE har utvecklat en motståndskraft mot detta viktiga antibiotika.

De första fallen rapporterades i Europa på 80-talet. Under 90-talet skedde en snabb ökning både i Europa och i USA. Idag utgör VRE ett stort vårdhygieniskt problem i många länder.

Sedan år 2000 är VRE anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Fall rapporterade år:

2000 8 st
2004 0 st
2007 40 st
2008 324 st

En viktig faktor för att minska förekomsten av VRE är att minska antibiotika användningen och då framför allt Vancomycin.
De patienter som löper störst risk att drabbas av VRE är immunsupprimerade och svårt sjuka patienter. Har man en gång varit koloniserad med VRE är det omöjligt att säkerställa att man kan bli fri från bärarskapet.
Hos en person som har VRE i sin tarmflora men som inte har några riskfaktorer så som sår, skadad hud eller KAD och inte har diarre är risken liten för att smitta ska spridas vidare.

VRE sprids via infekterade kroppsvätskor och från tarmen, framförallt vid diarre. Det är en kontaktsmitta och smittar från patient till personal och från personal till patient, smittar även mellan patienter, via personalens händer och kläder. Den som har sår eller urinkateter löper en ökad risk att smittas. Störst risk för spridning är i vårdmiljö. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas!

Patient med VRE och pågående diarréer skall vårdas på enkelrum med egen toalett och egen dusch. Patienter med VRE och diarré ska inte vistas i gemensamma utrymmen. Övriga patienter som är bärare av VRE bör vårdas på enkelrum, helst med egen toalett och dusch.


En bra sajt att hålla sig uppdaterad på är www.smittskyddsenheten.nu där det finns olika vårdprogram.

--------------------------------------------------------------------------




2008 10 22 - Sticksäkerhet


Blodexponering


Hepatit B
Risken 1 på 3 att smittas
Hepatit C
Risken 1 på 30 att smittas
HIV
Risken 1 på 300 att smittas

-Om känd hivpatient så höra av sig till hivmottagningen, eventuellt PEP behandling. Inom 32 timmar. Så snart som möjligt. Hivmediciner i en månad. Provtagningsschema. Psykiska rektioner

-Vaccination Engerix till personal. Om ej så snabbvaccination.

-Enligt Smittskyddsinstitutet så finns verifierade fall av hcv bland sjuksvårdspersonal. Tex en ssk 2007 i Jönköping.
”Ordinarie mottagningsarbete vid primärvård. Patient kommer in akut svårt skadad. Patienten placeras på en extra brits i akutrummet. Trångt att arbeta och patienten är mycket orolig. Viftar med armar och ben och jag sticker mig på kanylen.”

-Underrapportering. Ffa bland läkare. Biomedicinare bäst.

De vanligaste tillfällena då incidenter sker

-Plötslig rörelse hos patienten. Orolig patient.
-Sätter tillbaka skyddet
-Glömmer i sängen, bland sängkläder
-Överfull stickdunk

Varför?

-Tidspress
-Bristande rutiner
-Felaktig användning av utrustning

Hur förhindras ?

Gå igenom tex;
Rutiner
Rätt arbetsställning
Arbeta ostört
Stickdunk i närheten
Handskar
Stickskyddade produkter

Skriva ned allt i ett dokument:

Manual för egenskydd. Ska gås igenom med nyanställd personal. Revideras. Arbetsgivarfråga.

Tips!

Stickvagnar lika.
Direkt ner i stickdunken!
Butterfly har ”flärpat upp”
Nål man känner sig bekväm med.
Handskar första skyddet.
Pat med på noterna. Tillit.
Värma pat. Ta tid.
Vara 2 personal. Tydliga roller.
Pat trycker själv med tussen.

Erika, sjuksköterska I 56.

--------------------------------------------------------------------------




2008 06 11 - Minnesanteckningar från möte med Nätverket för smittskyddsfrågor



Vissa rutiner inom BCS diskuterades. Angående alcometer rör så använde alla engångs rör, vilket är att föredra. Angående vacutainer hylsa så gjordes det olika. De läggs i sprit, de dekontamineras och de slängs efter användning. Det diskuterades även hur man gör med vacutainer rör som endast delvis är blodfyllda och inte skickas på analys, de läggs i riskavfallsboxen. Rör utan blod som är använda slängs i vanliga sopor. Katarina ska vid tillfälle gå igenom om olika provtagningsnålar mm.

Ensam kommande flyktingbarn:

Färre är tidigare kommer till Sigtuna kommun. Förra året kom många från Irak, nu kommer flertalet från Afrikanska länder. Läkare och sjuksköterska träffar barnen när det kommer. Inget särskilt har framkommit när det gäller förekomsten av smittsamma sjukdomar.

Situationen på häktet:

Många intagna på häktet är under 30 år och många kommer från andra länder. Det är vanligt att man testar sig. Frågeformulär finns på olika språk, bl.a. ryska. Det är vanligt att man är positiv på hepatit C, det förekommer även att de intagna är HIV-positiva. När någon intagen visar sig vara HIV-positiv följer man gängse regler. Om någon HIV-positiv avtjänar fängelsestraff och senare ska utvisas påbörjar man behandling, men det är oklart om behandling kan fortsätta efter utvisning, t.ex. till östeuropeiska länder. Hur hanterar vi kulturella frågor? Kan man fråga alla som tillhör en viss folkgrupp om de använder viss sorts narkotika, t.ex. kath? Hur ställer vi frågor om sexuella tjänster? Ställer vi samma frågor till kvinnor och män?

Situationen bland hemlösa:

Vilken inställning till testning har missbrukarna själva, personal på härbärgen och andra boenden för hemlösa? Erfarenheter från HIV-bussen har visat att det varit lätt att få personer att testa sig om de samtidigt fått något, t.ex. läsglasögon, underkläder, strumpor, tandborstar. Vad vet vi om de personer med oklar legal status som befinner sig bl.a. på dagverksamheter för hemlösa?

Ökningen av HIV:

2006 ökade antalet upptäckta nysmittade. En ny virusstam från öst kom via Finland till Sverige. Bland de nysmittade som upptäcktes förra året var medelåldern c:a 40 år. Få var riktigt unga. Inga nya HIV-smittade har upptäckts på fängelser. En trolig orsak kan vara att det är lättare att följa hygienregler på fängelser än ute i hemlöshet/ kvartar. Var finns riskmiljöerna? Procentuellt sett är få HIV-positiva aktuella på prostitutionsenheten. Ett fåtal är nysmittade.

* Nils Stenström föreläste om sin avhandling om sprututbytet i Malmö/Lund.

Lillebil Nordén sammanställde minnesanteckningarna.

-------------------------------------------------------------------------------





2008 04 09 - Minnesanteckningar från möte med Nätverket för smittskyddsfrågor



• Om Tuberkulos – Christer Lidman. En översikt. Statistik. Smittrisker och
behandling.
• Tuberkulospatienter på IMB – Katarina Rosén. Berättade om IMB:s
verksamhet samt berättade om två fall och hur de upptäcktes,
komplikationer som uppstod och behandling.
• Fika + samtal
• Erfarenheter från det man trodde var vinterkräksjukan på avd 110 – Eva
Slezakova. Berättade om ett misstänkt fall av vinterkräksjuka på
avdelning 110 och vilka åtgärder man vidtog för att det inte skulle
spridas. Endast en patient blev sjuk.
• Aktuellt om HIV – Erika Spångberg. Talade om sammanslagningen mellan
Solna och Huddinge HIV-mottagningar, gick igenom statistik (2 nya fall
hittills i år) och om den nya stammen av HIV.

Frågor och svar:


Om TBC


Hur många av de 90 % med latent tuberkulos utvecklar aktiv?
- Inga exakta siffror men olika faktorer som påverkar är t ex HIV-smitta,
ålder, immunitet.
Det är alltså inte säkert att man utvecklar tuberkulos trots att man bär på det?
- Nej. Att man bär på det betyder inte att det bryter ut.
Hur gör man med barn och behandling?
- Man är väldigt frikostig med behandling av barn.
Vad är PPD för test?
- Man injicerar tuberkulin. 0,1 ml. Så får man en liten bubbla under huden
och sedan väntar man i 72 timmar och sedan mäter man upphöjningen. Sedan
gör man individuella bedömningar om behandling o s v.
Kan den som haft tuberkulos infekteras igen?
- Ja.

Tuberkulospatienter på IMB


Kan foster bli skadat vid TBC-smittad mamma?
- Ja.
Vi som möter smittade i kontorsmiljö hur stor är smittorisken för oss?
- Ni möter dem antagligen under kortare tid så risken är mindre men den
finns ju.
Skall vi i öppenvård vaccinera oss eller inte?
- Individuella bedömningar. De som är mest utsatta borde kanske.
Är det enligt lag tvunget att kontaktspåra vid TBC?
- Ja. Smittskyddsansvarige är läkaren som tar provet.

Vinterkräksjukan


Hur gör man med personal som kommit i kontakt med drabbad?
- På Sös blir alla avstängda med full lön. Man räknar 48h från sista
kräkning.

Aktuellt om HIV


På mottagning 2, Karolinska Huddinge, har 49 injektionsmissbrukare kommit på nybesök under år 2007(nydiagnostiserade m hiv). Av dessa är 34 män och 15 kvinnor. Anmäld smittväg är intravenös hos 39 och sexuell hos 10. De allra flesta är födda på 60 talet. Ett antal 80-talister har smittats men de yngre missbrukarna ökar inte markant som man befarade ett tag. Medelåldern är 40 år. En samtidig spridning av 2 olika stammar sker i gruppen, den vanliga ”Stockholmsstammen” (Subtyp B) och en stam som är vanlig bland missbrukare i Helsingfors (Subtyp CRF01AE). Detta kan vara förklaringen till det ökade antalet nydiagnostiserade missbrukare i Stockholm. Tidig uppmärksamhet om ökningen i gruppen har lett till att testningen har intensifierats i Stockholm. Vid en snabb genomgång kan man se att många i gruppen är bostadslösa. De allra flesta är kända av socialtjänsten. Man ser en lika andel av opiat och amfetaminmissbruk. Det är dock svårt att avgöra exakt då blandmissbruk verkar vanligt. Antalet nybesök har minskat något första kvartalet 2008.

Vad är hiv-skolan?


- Konferenser där hiv-smittade barn och ungdomar, upp till 20 år, samlas och diskuterar och får information.
Kan man drabbas av två stammar av hiv?
- Ja. Det finns inga hinder. Man kan t ex ha två typer av hepatit C.
Är båda varianterna av hiv behandlingsbara?
- Ja, och det är samma behandling. Den nya typen är ej mer aggressiv än tidigare stam.
Finns det något fall där sjukvårdspersonal blivit smittad av hiv?
- Nej.


Vid pennan: Maja Hallerfors och Lillebil Nordén

-------------------------------------------------------------------------------





2008 04 09 - Bifogat material till minnesanteckningar.



Sammanfattning tuberkulos


CDC och WHO beräknar att en tredjedel av jorden befolkning är infekterad av TBC. Man räknar också med nio miljoner nya fall per år och två miljoner dödsfall i TBC. Asien har det största antalet TBC-fall men Afrika har den största incidensen på 300 fall/100 000 invånare. I Sverige rapporteras 500 fall av TBC årligen och incidensen här är 5,5/100 000 invånare. En femtedel är svenskfödda och bland de svenskfödda är medelåldern 61 år. Bland de utlandsfödda är medelåldern 34 år. Flertalet av alla fall i Sverige rapporteras från Stockholmsområdet.

Naturalförloppet innefattar att man exponeras och efter exposition av TBC kan man antingen få en aktiv infektion eller utveckla en latent TBC. I medeltal tar det fyra månader att utveckla en aktiv infektion och 2-3 månader att utveckla latent TBC. Endast 5-10 % av dem som exponeras för TBC utvecklar aktiv infektion, de övriga utvecklar således latent TBC. Latent TBC kan reaktiveras så att det blir en aktiv infektion. Faktorer som ökar en sådan utveckling är HIV-infektion, stigande ålder och nedsatt immunförsvar av till exempel läkemedel.

BCG-vaccination upphörde i Sverige 1974 då man ansåg att värdet var mycket tveksam i förhållande till komplikationerna. I Finland där man haft allmän vaccination mot tuberkulos, det vill säga BCG, gjorde man en riskberäkning av BCG-vaccinationen. Man räknade med att man förhindrade 1-4 fall av tuberkulos och 0-0,1 fall av TBC hjärnhinneinflammation. Men själva vaccinationen förorsakade biverkningar i form av lymfkörteltuberkulos och
5-6 stycken fall av benröta.

Patientfall


Ett av våra fall handlar om en 29-årig kvinna som är gift och har barn. Hon hade gått ner i vikt 4 kg och under de sista sex månaderna haft hosta och aptitleda. Hon hade också behandlats för en lunginflammation utan påtaglig effekt. Denna person utreddes med sedvanlig diagnostik som är sputumodling/direktmikroskopi på sputum, ventrikelsköljning och bronkoskopi med bronkoalveolärt lavage. Till detta kan man addera PPD-test och Quantiferontest. I detta patientfall kunde man påvisa syrafasta stavar i mikroskopet och patienten diagnostiserades som en öppen tuberkulos och man anser att hon har hög smittsamhet.

Risker


Hur stor är då risken att man ska få tuberkulos efter att man exponerats?
I grova drag räknar man med att 10 % av hushållskontakter kommer att få aktiv sjukdom under sin livstid. När det gäller personal inom vården rapporteras det 5 fall varje år i Sverige som möjlig smitta av tbc på arbetet, siffran 5 (1 % av alla fall) är sannolikt ändå en överskattning.

Behandling


Behandlingen består av fyra läkemedel rutinmässigt och ytterligare B-vitamin för att förhindra biverkningar. Behandlingstiden är oftast sex månader. I regel räknar vi med två veckors isolering på sjukhus vid öppen tuberkulos.


Christer Lidman 2008 05 02

-------------------------------------------------------------------------------------

2008 04 09 - Bifogat material till minnesanteckningar.



Kort om mottagning 2 Karolinska Huddinge


På mottagning 2, Karolinska Huddinge, har 49 st injektionsmissbrukare kommit på nybesök under år 2007(nydiagnostiserade m hiv). Av dessa är 34 st män och 15 st kvinnor. Anmäld smittväg är intravenös hos 39 st och sexuell hos 10 st. De allra flesta är födda på 60 talet. Ett antal 80-talister har smittats men de yngre missbrukarna ökar inte markant som man befarade ett tag. Gruppen har fortfarande en medelålder på ca 40 år. En samtidig spridning av 2 olika stammar sker i gruppen, den vanliga ”Stockholmsstammen” (Subtyp B) och en stam som är vanlig bland missbrukare i Helsingfors(Subtyp CRF01AE). Detta kan vara förklaringen till det ökade antalet nydiagnostiserade missbrukare i Stockholm. Tidig uppmärksamhet om ökningen i gruppen har lett till att testningen har intensifierats i Stockholm. Vid en snabb genomgång kan man se att många i gruppen är bostadslösa. De allra flesta är kända av socialtjänsten. Man ser en lika andel av opiat och amfetaminmissbruk. Det är dock svårt att avgöra exakt då blandmissbruk verkar vanligt. Antalet nybesök har minskat något första kvartalet 2008.

Erika Spångberg, ssk I 56.

------------------------------------------------------------------------------
Utskriftsversion

info@kimb.se